levamedms

Minns så väl hur orolig jag var i början att Fredrik skulle ta sitt pick och pack och lämna mig på grund av rädsla för min sjukdom. Det tog nog ett år innan jag insåg att han skulle stanna vid min sida och att han accepterat ett liv som innefattar en kronisk sjukdom. Jag har aldrig kunnat gjort något val men han har kunnat välja om han vill ha MS i sitt liv eller inte. Jag är så otroligt lycklig och tacksam för att han har ett lika postivt sätt att se på min sjukdom och han han inte ser den som något hinder i vårt liv. Visst kan det hända tråkiga saker i framtiden som förändrar vårt liv och vår vardag men det är inget som vi vet något om och det är inget som är någon idé att lägga energi på nu.

Tänk om vi skulle ägna hela vårt liv åt att oroa oss för att min sjukdomsbild ska bli sämre och så händer aldrig det. Gud vilket slöseri av tid som man skulle kunna ägna åt att vara lycklig och njuta av livet istället!

Detta inlägg är tillägnat min underbara man som inte bara är ett stort stöd för mig i livet utan även min livskamrat och min bästa vän.

Älskar dig!

All kärlek/ Elin



Bilden är tagen under vår bröllopsresa på Aruba.