Skov
Länge sen jag orkade blogg nu tyvärr.
Jag har under förra veckan drabbats av ett MS-skov (skov= försämring av sjukdomen som håller i sig under en period)
Jag har under flera veckor känt mig väldigt trött och orkeslös men tänkt att det kanske är värmen och längtan efter en välförtjänt semester som gjort att jag inte känner mig lika på topp som vanligt. Som den envisa kvinna jag är har jag kört på som vanligt - jobbat, renoverat garderob, rest till Norrland och firat midsommar men på midsommardagen sprack bubblan och jag blev varse om att det handlade om något annat än en vanlig trötthet.
Jag vaknade upp och kände mig väldigt trött. Denna trötthet som man ofta får av MS är svår att beskriva, det är ingen trötthet som liknar något annat. Man känner att man orkar knappt lyfta ett finger. Vanliga vardagliga göromål som att laga mat, duscha och sminka sig känns som ett stooort projekt. Jag hade även drabbats av en väldig yrsel och mitt vänstra ben hängde inte med. Det kändes mest som en geléklump. Styrkan var helt borta och jag var rädd för att stödja mig på det. Det känns lite som när man har cyklat jättejättefort på en motionscykel och när man kliver av så bara viker sig benet för att man är så mör.
På lördagen vilade jag hela dagen för att sen på söndagen åka och hälsa på hos bror och fru för att fira svägerskan som fyllt år. På söndag kväll intalade jag mig att det är ju bara 2 veckor kvar till semestern nu så det är bara att bita ihop.
Jag åkte och jobbade på måndagen, jag hade kontorsdag så jag behövde inte gå och stå så mycket. På kvällen var jag oerhört trött igen. På tisdagen var det återigen dags att jobba och jag hade en lång dag framför mig. 08.00-20.00. Jag åkte till jobbet men efter lunch gav jag upp! Jag var tvungen att inse att jag fått ett skov och att det var dags att gå hem och vila. Jag ringde min chef och hon var väldigt förstående och sen pratade med personalen. Mitt senaste skov hade jag hösten 2004.
På onsdagen fick jag tag i min neurolog och redan dagen efter fick jag en läkaretid. Vi gjorde flera tester och det kunde konstaterats att jag drabbats av ett skov. Jag fick förslag på att sätta igång en behandling med kortisondropp 3 dagar i rad för att skynda på att skovet försvinner. Nu är jag sjukskriven tills vidare och tänker så mycket på personalen i butiken, vilken extra påfrestning detta blir för dem.
Nu hoppas jag på att kortisonet snart ska börja verka så jag blir frisk!!!
All kärlek/ Elin
Tråkigt att höra att du är dålig. Kan förstå litegrann eftersom jag själv har ledgångsreumatism (som tack och lov är vilande nu!). Jag gör precis som du och tänker på alla andra stackare som man 'sätter i klistret', men försöker nu skita i det. Tänk på dig själv istället! Alla på ditt jobb vill ju allra helst att du ska bli bra, klart dom gärna jobbar lite extra för det :)
Krya på dig nu och tänk lite mer på dig själv :)
Kram Elin
Men usch Elin! Detta hade jag ingen aning om! Skönt att du mår bra just nu alla fall. Det finns så mycket dumma sjukdomar här i livet! Det som är svårt är att sådana sjukdomar som du och jag har inte syns så väl och de gör det svårare för andra att förstå. Lovar att tänka mer på mig själv :) Följer din blogg och söta Ruts alla framsteg i livet ;) Ha en skön sommar! Kram!